Recension: Hjärtat i halsgropen

Elin Niklasson debuterade 2015 med "Hjärtat i halsgropen" som är första delen i "Trilogin om amuletten". Jag hade glädjen att få ha Fantasi-Förlaget och Elin som bordsgranne under Swecon ConFuse samma år och det var då jag fick boken i min hand.



Handling
Tozan har levt i den skyddade tillvaron på sin fars slott i hela sitt 14-åriga liv. Visserligen har han fått vara med vid en del viktiga möten men de riktiga äventyren har han ännu bara fått fantisera om.
Så lyckas Tozan tjuvlyssna på ett samtal som förändrar allt. Hans far är beredd att begå fruktansvärda handlingar och det finns ingen annan som kan stoppa honom. Men är Tozan verkligen redo att förråda sin egen far?

Omdöme
Jag brukar inte lägga någon vikt vid en författares ålder men Elin debuterade redan som 16-åring. Det är modigt att ge sig på en hel trilogi vid den åldern, för det kan vara svårt nog att få ihop och avsluta en bok.

"Hjärtat i halsgropen" är en äventyrssaga i en medeltida fantasymiljö men bara för att huvudpersonen är tonåring det känns inte som en typisk ungdomsbok utan berättelsen kan lika gärna läsas i alla åldrar.

Som feminist är det med glädje jag noterar att Elin har lyckats väl med att ge Tozan en mångbottnad personlighet och tillåter honom att reagera på instinkt men också att känna sig rädd eller osäker på sig själv. Det ger liv till karaktären och gör honom mer mänsklig.
Hon arbetar också genomgående med att skapa en värld där det är självklart att kvinnor är lika skickliga i strid som männen och att ingen ifrågasätter att det är så.

Elin lyckas också väva in taktik och strategi genom att tvinga sina karaktärer att inte bara tänka på att överleva i strid utan dessutom på resande fot. Det ska till exempel hittas vatten och mat trots att pengarna tryter, och skador måste behandlas även om det inte finns tillgång till färska örter. Det tillför en extra dimension av spänning till historien och ger en ökad trovärdighet till berättelsen utan att tappa i tempo.

Jag skulle absolut rekommendera "Hjärtat i halsgropen" till de läsare som gillar action-späckad fantasy med komplexa karaktärer och en gnutta realism.

Förläggaren har ordet
Om det här manuset hade skickats in till förlaget skulle det ha hamnat i kanske-högen. Vad som talar för utgivning är att det är en bra historia som utspelar sig i en på många sätt komplett värld. Det finns många detaljer som visar på författarens lyhördhet för karaktärerna och deras tillvaro och det är grunden för att få till en bra närvaro i berättelsen.

Det finns dock ett par saker som ligger och gnager lite i bakhuvudet genom läsningen. En skada som först blir ordentligt eftersedd tycks nästan glömmas bort för att sedan göra sig påmind vid ett tillfälle som är allt annat än lägligt för den drabbade. Det hade inte behövts många meningar här och där för att visa på att personen i fråga antingen försöker dölja sitt lidande för andra eller blir så distraherad att det känns som om den spelar mindre roll.

Berättelsen är välskriven rent språkligt och medan det är lätt att ryckas med i är det stundtals svårt att inte påminna sig och imponeras av att det är en så ung författare som gömmer sig bakom orden. Det är sällan språket i sig självt visar något tecken på att inte vara skrivet av en mer erfaren skribent. De brister som finns i form av vissa onödiga upprepningar är i stället de klassiska fällorna en debutant ofta faller i.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar